BYNS HISTORIA
Berättad av Oskar Lehto.


Första innevånarna var 2 lappflickor som bosatte sig i Keskitalo.
Den plats där Håkan Waara har stugan.
Därefter kom en annan lapp och då började byn att växa upp.
Till områder där Oskar levde kom en lapp från fjället.
Han byggde en stuga i Tärendö, men trivdes ej och menade att här kan man inte leva.
Då tog han sin fru och drog till skogs och hamnade i Kompelusvaara.
Vid lilla vattenpölen nedanför Erik Lehto byggde han sin bostad. Den blev senare rökbastu vid byvägen mitt emot Eino Lehtos hus.
Hans fru dog på vintern. Ingen kista fanns att tillgå. Han la henne utanför huset och täckte henne med snö. Han gifte om sig och fortsatte att slita och röjde upp för att bruka jorden.
Till platsen där Oskar växte upp kom som förste bosättare en man vid namn Per Pärsson. Hans son Nils-Henrik Persson. Hans son Mickel Lehto, Oskars far. Bygget av Oskars hemgård påbörjades 1828 av Pär Persson.
Vinsa släkten är en avkomma från Nils-Henrik Persson. Han hade 5 barn, där den äldste Nils-Petter föddes på sommaren i Rissa kojan under höslottern. Hon låg i 3 dagar och virade sen honom i kjoltyget och promenerade 7 km hem. 
Vanha Timo yngst brodern till Mickel Lehto.
Isak Waara var son Nils-Henrik, en av bröderna.
En av lappflickorna hade en friare från fjället. En dräng. De förlovade sig, sedan for han till fjälls och var borta i 10 år. Han kom och hämtade en rentjur från Kompelusvara och då ville lappflickan att de skulle gifta sig,
men de hade drängen inte tid med. När han for åter till fjälls, sä nämnde han detta för sin far. Fadern uppmanade honom att återvända och gifta sig med lappflickan. Att där har du större möjlighet att skapa dig en bättre framtid. Och denna uppmaning åtlydde han.

Till Huhtas kom en man från Tärendö vid namn Paavo.
Han gifte sig med en dotter till Nikku.
Han byggde en koja nedanför backen till Huhtas. Bodde där några år och sedan byggde huset som nu är på väg att gå under.
Paavo hade ett 20-tal kor. 8 hästar förbrukade han under sin livstid.
Han hade otur med hästarna, några drunknade i skogen.
En häst hade oturen att skära sig i slotterlien när han var på väg ut från stallet. Orsaken var att hästen hade dåliga selar och dörren till stallet ej var låst. Detta hände på natten. När Paavo kom ut på morgonen så hade hästen förblött.
Oskar berättar att han inte själv kommer ihåg Paavo, men ett minne som fastnat, är när Paavo och brodern dog, så kördes kistorna förbi Oskars hemgård och kusken ropade (JO PAAVOT MENEVÄT EIKÄ TULE TAKAISIN.
Nu far Paavos och kommer inte tillbka.) 
Marken som sönerna ärvde, såldes till bolaget. Det var lättare att dela pengarna. De fick 8150:- som delades lika mellan bröderna.
Isak Huhta var den som blev kvar i Huhtas. En bror vid namn Feto for till Malmberget. Isak hamnade i psykisk obalans och spärrades in i ett av rummen bakom trägaller.

Per Persson Kaupik född 1781 i Jukkaskjärvi församling, Kalasvuoma.
Hustrun hette Anna Kemiläinen föddes 1780 i Jukkasjärvi församling, Rautasvuoma. Per och Anna gifte sigh 1803. Familjen flyttade till Pajala församling 1815, med 2 söner, Per född 1807 och Olof född 1811.
Nils-Henrik som var far till Mikkel, Petter m.fl. föddes 1818 i Pajala församling. 1828 fick Pär Persson Kaupik frihetsbrev på marken i Kompeluslehto.

Ett museum i norra Norge har några publikationer på nätet med
intressant information.

Se sidorna 37 och 38.
http://lenvik-museum.no/meny5/Samisk%20historie/Familieregister_kalasvuoma_red_2007.pdf

I skolmatrikel från Jukkasjärvi lappskola finns Pehr Pehrsson Kaupick med som elevnr. 208, där man kan utläsa att han gått i skola som tonåring mellan 17980328 och 18000213.

 

Hedvig och Oskar Lehto.
Fotograferad 1960.08.18.

Oskars 80 års dag.